måndag 14 december 2015

Inte kan man vara avundsjuk på Martina Haag ... längre ... men av en speciell anledning är jag det ...

(Bilden lånad från nätet)

... det är jag, verkligen!

Martina har skrivit en roman om att bli bedragen
... händer var och varannan ... varje dag ... jo, mig också en gång eller två ... med min förste lagvigde.
Han sa: "Men, jag älskar ju DIG!"
Jag svarade: "Då betackar jag mig för att bli älskad på det sättet."
Vi skildes.

Vi har två barn ihop och vi träffas med jämna mellanrum - ja, vi har barnbarn ihop också ... och jag gillar honom fortfarande och mycket ... men, inte på det sättet.

I ett annat äktenskap som varade i 20 år - visade det sig att min  man levt i en annan verklighet än jag själv.
Vi skildes på hans initiativ ... ja, efter mitt ultimatum ...
Tro det eller ej - tre månader efter skilsmässan,
ringde han upp mig och berättade vad som egentligen hänt under vårt äktenskap.

Jaha, tänkte jag ... vem är hon ... vad heter hon ...?

Som jag önskade, som jag ville, som jag tyckte ...
att det skulle vara en annan kvinna ...

Då kanske du tänker, vilken j*vla idiot ... varför tänkte du så!?

Det jag fick veta är det *INGEN* mamma vill höra!!!

Och som ingen annan mamma, pappa eller medmänniska kan bära - som att: de alla blivit lika bedragna som jag.

Mannens pondus, respekt, humor, intelligens och vetgirighet hade dock segrat över mig och alla de andra i vårt sociala sammanhang.

Nu var det så i verkligheten att fd maken berättade alldeles själv för mig per telefon vad som hade hänt sedan början av äktenskapet.

Ingen  trodde på det jag berättade för dem.

Alla trodde att han inte sagt eller erkänt ett skit - vilket han ju gjort i mitt öra.

Jag satt i ena ändan av telefonlinjen och dog.

Jo, barnet i fråga och jag har ett gott förhållande ... otroligt nog, alltid haft ... men nu mer än någonsin.

Under många år (efter skilsmässan) har jag ... stått ut, haft viss kontakt - min ena hund fanns kvar där hos honom - letat efter de sjuka böjelserna, lagt ihop och kommit fram till ett slut!

Efter nio år ringde jag upp och berättade hur mycket han förstört mitt barns och mitt liv.

Han blev ganska chockad! 
Hm ... jaså ...?!

- jag är verkligen avundsjuk på Martina Haag
- som jag skulle ha tyckt att det nästan varit 'normalt' med en man som har en otrohetsaffär ... med en vuxen kvinna!

Om någon undrar varför jag haft vissa problem med att färdigställa min tvåa ... 
... som om jag har haft svårt att få till ... att balansera storyn på ett trovärdigt sätt ... ja, här finns då en förklaring ... tror ändå att jag fått kläm nu på det hela.

Martina Haag ... jag är verkligen avundsjuk!





16 kommentarer:

  1. Du får ordning på din tvåa - du har orken och viljan och orden! Håller tummarna för dig och alla oss andra bedragna på ena eller andra sättet!! Kram

    SvaraRadera
  2. Svar
    1. Jaså, ja- det är inte såå roligt precis.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  3. Spännande - igenkänningsfaktor! Men trots att jag varken har en aning om vem Martina Haag är eller tvivlar på att man kan vara avundsjuk på en "vanlig" otrohetsaffär vet jag att man kan störta in i avgrunden av olika orsaker.
    Martina Haag berättar antagligen så att många känner igen sig.
    Ändå: Har man fallit genom det otroliga, det osannolika, det som är så hemskt att omvärlden tror att det inte kan vara möjligt, då vet man hur det kan kännas att inte bli trodd då man som mest behöver trygghet - och att ha den erfarenheten gör att man har en del att skriva om, man har en annan vinkel, ett "galet" utgångsläge. Frågan är - hur mycket tål läsarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så synd, men ändå bra ... vet ju att det finns fler, även om ingen vill kännas vid det. och att bära skulden är vråltung - ingen, ingen förstår.
      Ja, hur mycket tål läsarna? Inte såå mycket tyvärr, har jag märkt ... Uppskattar verkligen din kommentar ;)

      Radera
  4. Starkt av dig att skriva detta, jag som har läst den vet precis vad som ligger bakom och jag förstår vad du menar. En otrohetsaffär med en annan kvinna kommer man över förr eller senare, den lämnar knappast permanenta men.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att skriva här och skriva en bok om vad som hänt, är mitt sätt att ta tillbaka värdigheten ... den som han tog ifrån mitt barn och mig.
      Och, vet du Kati ... vad jag njöt av att ringa upp honom efter alla år ... han trodde väl att jag var den där vänliga själen som jag alltid varit. Han fattade ju inte - hur smart han än tror sig vara - att jag så att säga 'samlade' på små nyanser och fraser under de nio åren efter skilsmässan.

      Radera
  5. Ebba, jag läser in Såå mycket mellan raderna. Förfäras, förundras och beklagar. Vissa människor ska klara av att gå igenom allt! Stor kram till dig och lycka till med tvåan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Anna!
      Konstigt nog så skaffar man sig olika förhållningssätt och redskap för att orka dra 'lasset' man själv inte valt bära.

      Radera
  6. Fasen vad starkt. Att skriva om det. Och samtidigt också så svårt, för verkligheten är oftast värre än vad man ändå kan gestalta. För att vara i det är en annan sak än att försöka beskriva det. Stort och bra av dig att skriva om det! Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Mia - ibland måste det bara ut, när tiden är mogen. Du har så precis rätt - svårt att gestalta så det ändå blir trovärdigt och samtidigt läsvärt. Kram!

      Radera