Sagt om Kristalläpple: BOKEN ÄR I HÖGSTA GRAD ETT TIDSDOKUMENT FRÅN 1960-TALET

(Det finns inte en enda av nuvarande- eller före detta Hökarängsbo som missat var den här fontänen står).

Tänk om jag inte hade vågat använda min barndoms förort ...

(Utdrag - kapitel 1)

Den här gången är det en, för mig okänd man som sprider sina uppmuntrande ord.

Fritt citerat - Leif "Orm" Bergstedt:

-Den här boken är nog ett måste för gamla Hökarängsbor.

Jag kände inte författaren, men vi känner ju alla i Hökis i andra hand. Hade klasskompisar som bodde på Cigarrvägen.

Det här är en bok som man först läser mycket snabbt översiktligt för att se vilka personer man ev. känner igen och miljön.

Sedan läser man en andra gång noggrant för att förstå vad hon egentligen säger.

Boken är i högsta grad ett tidsdokument från 60-talet.-

Jag är oerhört lycklig över att få veta vad mina läsare tycker om min bok <3

Grunnar på redigeringen av novellen ...

... eftersom en testläsare inte tyckte om knorren - den som jag själv gillade jättemycket.

Det är ju för läsarna jag skriver, alltså krävs det ett nytänk från min sida.

Nu åter till novelldokumentet ...

Så rann det ur mig en novell, bara så där ...

... på ett par timmar bara.

Den stannade på drygt 2500 ord före genomläsning 

och

 redigering.

De roliga och underbara var att jag inte hade en ringaste aning om vart den skulle ta vägen eller hamna.

Vilken skön känsla att sätta sig ned med en titel som någon annan hittat på och skriva, skriva ...

FLOW!

Vill mer ...

Spännande med 3-dagars semester som inte liknar någon annan i livet!!!

Temat för resan skulle, sammantaget kunna vara:

Början,

Mitt,

Slut

&

Början ...

Ett av målen med  den här semesterresan till landskapet i mitt hjärta, Dalarna -

var något som jag funderat över i drygt två år.

Urnan jag håller i handen ^ har hittills stått ...

... här i mitt vitrinskåp och den innehöll  ...

... askan efter:

 "RAZZ" - världens bästa hund <3 <3 <3

Den ena halvan av teamet Range,

som oväntat och chockartat dog av leukemi tre månader efter det att den här

bilden togs.

Vad vore väl bättre än att "Razz" skulle få återvända

till Dalarna 

- det var där han formades till den underbaraste hunden av alla <3

.................................................................................................

Långt innan jag ens visste om att jag skulle ha egna hundar i mitt liv

bodde jag granne med "Ann-i-porten-bredvid"

Ann ^

Det var med henne som jag nu fick  äran och möjligheten att göra den här 3-dagars semestern.

Vi åt de godaste lammracksen - någonsin på

restaurangen:

EN och EN HALV

i

Hedemora

Vi gav gärna rätten fem stjärnor   

*****

Här sitter jag på nämnda ställe 

&

 matchar mina kläder med både husväggen och lammet.

Ann och jag var förstås också

 ute i den vackra naturen ...

 ... det var då som "Razz" fick sin sista vila <3

En av de tre dagarna var vi på en utflykt,

lite längre norrut än Hedemora.

Där blev vi fotade av en underbar man!

Hans kommentar:

"Vilka kvinnor!"

Bästa glasbords-montören Ann på middag ...

Det är inte ofta som jag bjudit in min

 "Barndomskamrat-Ann- från-

 porten-bredvid"

för att montera ihop glasbordet som stod i en kartong och väntade.

I alla fall inte när det bara är andra gången vi skulle träffas i modern tid.

Vår deal var:

1. Montering (endast bord)

2. Middag

- så vi gjorde allt tillsammans!

Meny:

Lammytterfilé

Rostade rotfrukter

Tzatsiki

Blandad sallad

Dryck:

Rött vin - Tommasi

Vi åt inte upp allt så jag fick nöja mig med resterna igår till middag.

:

Men då blev det minsann inga rester kvar till idag inte.

Tack Ann för din fina hjälp

och

bästa sällskapet <3

............................

Vi ses i morgon!