NYNÄS SLOTT & BRÄNNERIET, SKRIVRETREAT

(Foto: Per Nilsson)

Vilken fantastisk helg 17 - 19 oktober 2014

i

en underbar miljö

på

Nynäs Slott

(Foto: Ebba Range)

Med vandrarhemsboende för oss skrivnördar 

på

Bränneriet

alldeles intill slottet

(Foto: Ebba Range)

Utsikten från fönstret i det rum jag delade

med

Pebbles Karlsson Ambrose och Ewa Åkerlind

-  gjorde mig lyckorusig och lugn

(Foto: Per Nilsson)

I övre hallen samlades ett gäng likasinnade, b la

Christoffer och Eva

(Foto: Per Nilsson)

Under flitens lampa,

Jenny J

(Foto: Per Nilsson)

Jag själv

(Foto: Ebba Range)

För att kunna skriva och redigera behövdes

bränsle

En del hade matlag och andra åt sin egen individuella kost

- som jag

(Foto: Ebba Range)

Jag kan lova att värmen steg i matsalen.

Inte bara av matintaget utan också mellan oss skrivare.

(Foto: Ebba Range)

Efter att vi - ett tjugotal, lagat mat behövdes disken tas om hand.

Här får Annie Hedberg (som stod för hela helgens arrangemang)

illustrera den aktiviteten.

(Foto: Ebba Range)

Alltid härligt med sällskap i köket,

Karin

(Foto: Ebba Range)

En typisk situation med diskussion vid matbordet

- ljuvligt

(Foto: Per Nilsson)

Den här vyn var det inte lätt att slita sig ifrån.

Ekorna användes, men inte av mig.

Två av deltagarna badade också,

dock inte jag.

TACK, ANNIE

- för den här helgen,

det

gjorde du bra!

Lövblåshelvete - UPPROP! Tjejer ...

Hej - Alla Tjejiga Kvinnor!

Är det inte dags att slå våra kloka huvuden ihop - nu, helst igår.

Varför riktar jag mig till just Er?

Jag.Kan.Inte. Aldrig - tänka mig att det är en av Oss som konstruerat det här ljudmonstret.

Redan som små pojkar gillar många av det manliga könet att föra oväsen och det fortsätter sedan i moppeåldern - tror inte att det är så många tjejer som kör omkring utan ljuddämpare på sina moppar och som  g a s a r  heeela tiden - eller har jag fel?

UPPROP!

Om Vi tillsammans kan få till en liknande maskin som går att blåsa löv med

och

som

är

TYST!!!

Då får Vi nog NOBELPRISET.

Visst är det väl så?

"Lycklig-mat" som jag kallar kosten, men den heter egentligen Paleo

Ugnspannkaka - o-gräddad

 Tänk att jag utan några större problem slutat med      alla mejeriprodukter!

                             Plus tagit bort allt med gluten i.
 Allt på grund av att jag i somras hade mogna bananer hemma och googlade på Bananglass - hamnade då på bloggen Under vårt tak.

Ugnspannkaka - färdiggräddad

Ugnspannkaka - serverad med vispad kokosgrädde, rivet äpple och rostade fröer

Den här ugnspannkakan gjorde jag i morse - aldrig tidigare gjort i den här varianten.

Varje gång, varje dag - jag äter den här kosten blir hela kroppen och knoppen lycklig <3

Jag tycks ha hittat hem till det som passar mig allra bäst.

Nu äter jag inte Paleo för att gå ned i vikt 

(men inte gör det nå't om ett par kilo rasar av)

utan

för att må bra ... bättre!

Det har varit sååå lätt att göra den här omläggningen,

så lätt att jag inte tänkt på att sakna det jag inte längre äter.

(Jodå, jag fuskar lite ibland - om jag blir bjuden

eller

om omständigheterna är sådana.)

Här följer några bilder, mest frukostar eftersom det är mitt favoritmål:

Äggröra gjord med kokosmjölk, stekt i kokosolja, tonfisk, tomater och rostade fröer

Paleogröt med rostade kokosbitar, kanel, kardemumma, rivet äpple, rostade fröer och kokosmjölk

Paleopannkaka, lagad i stekpanna med kokosolja, rivet- o delat äpple.

(Obs! I muggen är det min hemgjorda latte - det var den sista gången jag drack en sådan gjord på mjölk. Nu dricker jag grönt te med en skiva citron o färsk, hackad ingefära. Saknar inte latten - lovar!)

En kvällsrätt med räkor och ägg sallad mm

När-som-helst-på-dagen-mat: Bacon, strimlad, kokt morot + squash + blomkål, tomater mm

'

Ägglunch med vitkål, sallad, gurka, tomat och rostade fröer

Middag: Köttfärsröra med ett knäckt ägg, broccoli, varm tomat och orange paprika

Närbild på ovanstående rätt

I bloggen Under vårt tak avslutar de varje inlägg så här:

Paleo så gott - så enkelt!

*Jag håller med till 110 %*

Läsare tycker till om Kristalläpple ...

... och jag blev sååå glad!

Jag stod och signerade böcker.  

En köpare ville inte alls ha den signerad.

Det gjorde inte så mycket - jag stoppade ändå mitt visitkort innanför pärmen.

Det kom ett mail från den personen,

som nu blivit en läsare.

Här citerar jag delar av de berömmande orden:

"Jag köpte Kristalläpple av dig och tackade nej till signering.

Minns du mig?

Jag har förlorat en älskad syster i självmord, bär på saknad och skamkänslor.

Du har i din bok lyckats ge ord åt känslor man har, för i mitt fall nästan jämnårig syster som betydde allt för en när man växte upp.

Har lovat bort boken när jag har läst ut den till en äldre dam som förlorat sin son på samma sätt.

Nu inser jag att jag vill ha ett eget ex också.

Har skrivit till Storytel att de borde ta in den.

Kanske är det redan på gång?

Slutligen tycker jag mycket om ditt sätt att berätta och beskriva.

Ja, jag blir nästan lite avundsjuk :)

Jag skriver också med det håller jag hemligt än så länge. Bara mina närmaste vet.

Mvh, Anne-Marie

PS Priset är alldeles för billigt för en sådan fin bok DS"

Det gick verkligen inte att vara oberörd av den här läsarens ord o tankar - eller hur?