Känns mycket sorgligt, konstigt och annorlunda ...

... att snart flytta utan att ha en hund med mig - det har jag inte gjort på tolv år - nästan.

De här vackra blomstren ^ planterades och drevs upp tillsammans med min ...

... trognaste och älskade supporter "Razz" ...

... han - min korthåriga och renrasiga Collie var ständigt vid min sida från försommaren 2004 ...

... han, precis som jag hade samma favoritblomma: Rosenskära

Min ståtliga och vackra "Razz" blev utställningschampion på 'Lilla Stockholm' när han var sex år, 2010.

Den äldsta av hundarna,"Sir Hector" var en av orsakerna till att bryta upp från Stockholm i årsskiftet 2002/03

... då var han fem månader ung.

Men "Razz" var den som följde med mig tillbaka till Stockholm efter uppbrottet från äktenskap och villa

i det vackraste landskapet av alla.

Han var den coolaste hund jag någonsin mött <3

Tänk att bryta upp från det enda han kände till:

 de stora Dalaskogarna, simning och apportering i stilla tjärnar, all aktivitet på Brukshundsklubben samt att inte tillhöra flocken med "Sir Hector" i spetsen.

Istället blev det en ny människoflock i Stockholms innerstad ...

 tänk bara vilken skillnad på ljudnivån!

Hur reagerade då "Razz" när vi åkte bussar, tunnelbanor, rulltrappor, hiss, bodde i lägenhet, ingen tomt att springa lös på och alla nya hundmöten i Rålambshovsparken etc? 

Med sin coola stil förmedlade han att han var trygg i sig själv och med mig som sin matte.

"Du och jag" - tycktes vara hans motto <3

Han var min support i allt ... även när jag skrev på Kristalläpple!

Men ... innan boken blev klar dog han i leukemi - endast nyss fyllda 7 år.

Och den 7 februari i år 2014 - dog min älskade pussgurka "Sir Hector" och han blev, på dagen 11 o. 1/2 år gammal,

mätt på att leva efter mer än 11 år i de stora Dalaskogarna och apportering i tjärnarna.

Det enda i hundväg jag får med mig vid flytten om ett par veckor,

är urnan med "Razz" aska.

Resterna av min support och vapendragare i allt - alltid <3

Vi var ett team - han & jag - jag & han ...

... fråga vem som helst som har sett oss tillsammans.

Alla kommer att hålla med!

Inte visste jag att det skulle kännas så svårt

 och

 sorgligt nu att packa ner mitt hem som jag delat med det käraste som fanns på jordens rund

<3 <3 <3