torsdag 17 april 2014

Pinka på en sticka ...

 

... för att få veta om man är gravid måste vara en otrolig upplevelse.

Det har jag aldrig varit med om.

Däremot pinkade jag i en burk som jag lämnade in på Apoteket ...
och
sedan fick jag vänta minst 10 - 14 dagar på svaret.

I mitt fall var svaret det rätta:

"Resultatet tyder på graviditet. Ni anmodas att uppsöka mödravårdscentral eller konsultera läkare."

På bilden ^ är det graviditetstestet
 som avslöjade att min dotter fanns
inom mig och att vi skulle bli föräldrar
en andra gång.

Naturligtvis visste vi inte könet på något av våra barn under graviditeterna.
Ultraljud var inte brukligt på den tiden: 1971 respektive 1974

När jag blev gravid med vår son pinkade jag inte i någon burk.

I samma sekund han blev till så bara visste jag.
Jag till o med sa:
"Nu blev jag gravid!"

När tiden var mogen beställde jag tid på mödravårdscentralen.
Följande utspelade sig.

Jag ligger i gynstolen med blottat underliv, benen upplyfta o isär och väntar på
att läkaren ska undersöka mig.
Läkaren är vänd från mig och bläddrar bland några papper. 
Han vänder sig irriterat mot mig och säger:

"Jag hittar inte graviditetstestet från Apoteket!"
"Inte så konstigt", säger jag. "Jag har inte tagit något."
"Vasa? Inte tagit något - varför är du här då?"
"För att jag är gravid."
"Hur kan du veta det utan provsvar?"
"Min kropp talar om det för mig både natt och dag."
"Vad är det för påhitt? Aldrig hört något så befängt!"

Under samtalet (utskällningen) ligger jag kvar i den utblottade ställningen framför läkaren.
Han tar fram de där stålgrejerna som vidgar underlivet.
Hummar, högt.
Lossar sedan stålet, slänger det i en balja.
Backar ifrån mig och säger:

"Frun har rätt."

Varpå jag glider ned på golvet, täcker ändan med kjolen som varit uppdragen till midjan.
Trasslar på mig trosorna.

"Tack för idag då."

Min son föddes sommaren 1972
och
min dotter sommaren 1975

Vis av erfarenhet lämnade jag alltså in mitt pink i en burk till Apoteket när jag blev gravid med dottern.
Ville fan inte bli så illa behandlad en gång till!!!




4 kommentarer:

  1. Urk för såna läkare. Det finns tyvärr kvar av dem än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var tråkigt att höra Mia ... trodde de hade tagit slut vid det här laget :(

      Radera
  2. Trist historia, verkligen. En del människor borde verkligen ha valt ett annat yrke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, verkligen. Men barnen föddes friska <3

      Radera