Uppföljning igår, av mitt akutbesök på S:t Görans sjukhus - påskafton, förra lördagen ...

... det blev också en akuttid igår, hos min läkare M.A på vårdcentralen. 

Det var ganska härligt att se hans reaktion när jag berättade att jag inte blev MR-röntgad på S:t Göran.

Han blev rent ut sagt förbannad på dem ...

"Om man kommer in med sådana symtom som dina * ska de röntga och inte skicka dig vidare till oss!"

Det höll jag med om. Jag fick ju en morfinspruta och Voltaren på sjukhuset och ett recept på mer morfin och Naproxen.

 Han fortsatte:

"De öppnar kl 11 på akuten där ... sätt dig i väntrummet igen så ska jag ringa dit och höra mig för vad det hela rör sig om."

Åh, vad jag skulle ha velat vara en liten mus ... bara lyssna på hur samtalet lät.

Han var ändå samlad när han kom ut till väntrummet och nickade mot mig att komma in på rummet igen.

"Jag skriver en remiss till MR-röntgen ... tyvärr är det väntetid dit ... kanske en vecka, eller så.

Men om jag vore du, skulle jag gå dit nu ändå och tala om hur du mår, samt hänvisa till remissen jag precis har skrivit dit. Behöver du mer smärtstillande tabletter, ring så skriver jag ut."

Jag gick tvärs över gatan - till röntgen, tog en nummerlapp.

Kvinnan bakom disken sa att - "nej, tyvärr - på MR har vi ingen drop-in - det är väntetid på flera dagar och läkaren måste granska remissen först ... "

Då talade jag om hur jag mådde/mår.

"Vänta lite", sa hon - stängde inskrivningen och gick iväg.

Hon kom tillbaka - "det går bra nu på en gång ... sitt ner en stund bara så blir du uppropad sedan."

Vad glad jag blev ... det finns medmänsklighet ändå.

Jag fick hela ryggen röntgad - alltså både ländrygg och bröstrygg.

Min ländrygg är stelopererad (sedan många år) från,

S1 upp till L3/2 - jo, så har jag sex ländkotor, istället för fem som andra människor har!

Mitt problem sedan ca 6 veckor sitter nu ovanför stagen och skruvarna.

Smärtan sitter runt hela bröstkorgen men dominerar på den högra sidan mot kotkropparna.

Som skissen visar så berör smärtan också skinkan på vänster sida.

Varje steg jag har tagit upplevs som en dolkstöt ... för att inte tala om när jag ska vända mig om i sängen eller sträcka mig åt sidan efter något på bordet bredvid.

Men, skam den som ger sig eller ger upp ... nädå, sådan är inte jag.

Alla de här veckorna har jag, tre heldagar i veckan - haft hand om dotterns hundvalp - för jag håller alltid mina löften!

Det som utlöste den här 'skadan/smärtan' var just att jag måste bära valpen i ca 5 min, typ fyra ggr/tim när hon skulle ut och kissa - så att hon inte gjorde det inomhus.

Det kändes som om ryggen brakade ihop och som om halva ryggen varit "felplacerad" ovanpå den andra halvan.

Att jag åkte in till akuten på påskafton berodde på att jag b la *inte kunde kissa och lite annat ... jag ringde 1177 Vårdguiden:

"Åk in på en gång - vänta inte!"

Svaret på MR-röntgen lär komma under veckan ... kanske är det i bästa fall 'bara' ett diskbråck ... det är att föredra framför andra läskiga saker som kan finnas i ryggar ...

Tänk jag som trodde och hoppades att 2016 skulle bli ett friskt och bra år!!!